Forskningen visar att nappar främjar nyföddas utveckling och välmående

Under hösten 2020 har vi genomfört ett testprojekt av MAM’s prematurnappar tillsammans med flera sjukhus i Stockholm.

Omkring 6 procent av alla bebisar föds prematurt[1] (för tidigt före 37 fullgångna graviditetsveckor) i Sverige. Under hösten 2020 har Bambino-Mam genomfört ett stort testprojekt av MAM’s prematurnappar tillsammans med Karolinska sjukhusets neonatalvårdsavdelningar i Solna, Huddinge och Danderyd. Syftet har varit att se effekten av MAM’s prematurnappar i vårdens dagliga drift och kunna samla värdefull input direkt från när barnet föds. Napparna har testats på prematurt födda bebisar under en månads tid på vardera avdelning och givit goda resultat.

Forskning har länge visat att sugande på en napp bidrar till och främjar nyföddas utveckling och välmående[2]. Därtill rekommenderar American Academy of Pediatrics (AAP) nappanvändning bland nyfödda barn för att reducera risken för plötslig spädbarnsdöd. Forskning visar även att nappen kan påskynda övergången från sondmatning till amning eller flaskmatning[3] och att prematura barn som genomgår medicinsk behandling kan bli lugnare och uppleva smärtlindring via napp[4].

Testet med Karolinska har inneburit att man kunnat undersöka intresset för MAM prematurnappar och hur napparna har kunnat möta behovet av att kunna kompensera för sug och sväljsvagheter hos prematura barn. Majoriteten av sjukvårdspersonalen på avdelningarna såg ett stimulerat sugbehov hos premtura barn och 81% (35 stycken av 43 deltagare) ansåg att denna typ av napp är väl anpassad för att ge plats för medicinsk utrustning.

I projektet testades napparna MAM Preemie i två olika storlekar. Napparna är resultatet av sju års omfattande forskning och utveckling tillsammans med tandläkare, barnläkare, barnmorskor och logopeder. MAM Preemie 1 har utvecklats för prematura barn med en låg vikt under 1000 gram, där majoriteten av personalen på Karolinska 81% (35 stycken av 43 deltagare) på universitetssjukhuset Solna och Huddinge ansåg att nappen mötte behoven väl, då den var sugvänlig, och upplevdes lätt för prematura barn att få in och behålla i munnen.

 

 

Mer om testet:

Testet har genomförts tillsammans med Karolinska sjukhusets neonatalvårdsavdelningar på Solna, Huddinge och Danderyd. Gemensamt för alla avdelningar är att prematurnappar erbjuds de prematura barn som inte ligger i respirator. Då de prematura barnen sondmatas i tidigt skede behöver barnen även stimulera sugbehovet. Barnen får även tidigt börja smaka bröstmjölk på antingen nappen eller att man lägger lite av bröstmjölken direkt på tungan. Detta stimulerar även mammans mjölkproduktion.

Napparna som testas möter de höga kraven för sjukvårdsprodukter som används på neonatalavdelningar inom hälso- och sjukvården. Utöver personalens professionella utbildning så följer ett i instruktionsblad ’Produkt training sheet’ som ger information om produkten och hur den ska användas.

 

Källor:

[1] Rikshandboken-bhv.se

[2] Sehgal S.K., Prakash O., Gupta A., Mohan M., Anand N.K., Evaluation of beneficial effects of nonnutritive sucking in preterm infants. Indian Pediatr 1990; 27(3):263–266

[3] Kaya, V., & Aytekin, A. (2017). Effects of soother use on transition to full breastfeeding and sucking skills in preterm infants: a randomised controlled trial. Journal of clinical nursing; 26(13–14), 2055–2063

[4] Kamhawy, H.E., Holditch-Davis, D.L., Alsharkawy, S., Alrafay, S., & Corazzini, K.N. (2014). Non-nutritive sucking for preterm infants in Egypt.Journal of obstetric, gynecologic, and neonatal nursing : JOGNN, 43 3, 330-40.